Anette

saknade och finaste mamma
Min kära lilla mamma. Jag saknar dig så det gör ont. Jag önskar så innerligt att jag bara kunde få en sekund med dig, jag önskar jag bara kunde få se dig. Eller bara få en stärkande kram. Jag har svårt att liksom släppa dessa tankar. Jag vet ju att det aldrig kommer hända och egentligen så bör jag "gå vidare". Men om jag inte har gjort det efter alla dessa år, varför och hur ska jag kunna göra det nu eller senare då för?
Jag kommer nog alltid fortsätta hoppas, drömma..

Kan förstå om folk är less på mitt skrivade/tjat om det här.
Men jag kan inte med ord beskriva känslan, tomheten..
Jag kommer nog aldrig få någon att förstå det här, eller få någon att förstå sig på mig.



There's no meaning in why you should say bye bye

Now today when you are gone
I'm still drunk but i can't find the reason
Why you had to leave so soon


Ingen har kommenterat än bli den första!

Anette Wall

saknade och finaste mamma

Kan det vara så att de som inte få leva är de som gör himlen vacker för oss.

Kan det vara så att de som lämnar oss bakom är de som vakar över oss,

skyddar oss mot onskan.







Kan det vara så att deras tårar faller till marken som regn mot din kind,

en augustikväll som läppar in i din hud. 

och visst kan det vara så att de väntar där uppe på oss, att få leva tillsammans igen.
Någonstans uppe bland molnen måste det finnas en ängel för oss.

Säg mig det är så.
Som bryr sig om varför vi lever, om vi lever eller dör.

Säg mig det är så.
Vem tröstar i nöd när dina tårar faller ner för din kind. All din längtan bränner djupa hål inom dig.
Vi håller hårt och vi delar din sorg.



finaste mamma♥

Ingen har kommenterat än bli den första!